Hemma i Sverige igen för ca. 2 veckor sedan. Den här veckan kallar jag för ”Fylla på vecka”. Med det menar jag att jag fyller på hjärtat och själen lite extra med att träffa goda vänner och familj, samt med lite kultur.
Onsdag
Idag hade jag bestämt mig för att utmana mig själv och hade därför tidigare bokat en biljett, för att gå på teater själv. Många tycker inte att det är en utmaning, men jag är så van vid att alltid göra saker med Ulf, vänner eller familj och har alltid haft någon att gå med. Så för mig var detta en utmaning att komma iväg alldeles själv. Tyvärr blev det lite strul med biljetten när jag bokade. Försökte få på rad 5, men när jag fick göra om bokningen så hade jag fått plats 5 på rad 1. Så den här onsdagen kl. 13.00 var jag alltså på Göteborgs Stadsteater och kollade på öppen repetition av Jane Austens Stolthet och Fördom, som ska ha premiär om en och en halv vecka. De skulle ha spelat igenom hela pjäsen, men tyvärr så var Mr Darcy himself sjuk. Så de spelade lite olika scener istället.



De scener som vi fick se under denna timme, var en modern tappning av Stolthet och Fördom som inte bara innehåller romantik utan mycket ordhugg och humor i. Jag känner absolut att jag kan rekommendera att gå och se den.
Dessutom hade Ulf och jag bokat att också se Peter Apelgrens avskedsföreställning ”Livets efterrätt”, på ett vintersmyckat Liseberg ikväll. Som han själv uttryckte det, så hade han lovat sin fru Anna att sluta helt med att hålla på såhär på scen. Som vanligt när man hör och ser Peter Apelgren så skulle man vilja titta in i hans helt sjuka hjärna. Han skämta vilt och även lite rått ibland, om många saker som kan anses ”på gränsen”. Det handlar om hans mormor som hade sådana krokiga reumatiska fingrar för hon voltarenvirkade, en man som av misstag råkat dra i sig askan från en död man och om personer med funktionsvariationer, grova sexskämt. Det var också personliga påhopp på bland annat Per Gessle röst, Kalle Moreus utseende och Christopher Wolters sexmissbruk. Allt hyllades och skrattades åt, ända till han började prata om att ha sin yogalärares hund som reserv vid gåsmiddagen, ifall han glömt köpa gås. Han tyckte bara att bröstbiten på en coocoopoodle inte var så mycket att ha, det var också viktigt att gömma tassarna när man skulle servera låret osv. Detta skämt uppskattades dock inte av alla i publiken, blev lite konstig stämning en kort stund. Så man får alltså skämta om allt annat, men inte hundar. Det roliga var att 10 minuter innan föreställningen skulle börja, var Peter så taggad så att han kom ut på scen och vinkade, diggade och dansade till musiken.





Torsdag
Kvällens föreställning ikväll var Svenska revyn på Lorensbergsteatern. Svenska revyns skådespelare/komiker var Henrik Dorsin, Vanja Rosenberg och Johan Glans. Föreställningen innehöll mycket om Sveriges kultur och historia genom tiderna fram till nutid. De sjöngs bland annat en sång om Sveriges regentlängd från Vasa till Karl den XVI Gustaf. Slutkonklusionen i föreställningen blev, att ha tålamod med varandras olikheter. Samt att det finns ingenting som inte går att lösa med lite blåbärspaj och kall vaniljsås. Jisses vilket tempo och så många olika roller och klädombyten som ingick. Självklart var det en och annan kuplett av Mr Dorsin.

Efter pausen så började man andra akten genom dansa långdans i folkdräkter framför scen och Ulf och jag satt på rad 1. När de dansar förbi så stannar Johan Glans till framför mig med sin folkdräkt och sin ljusa page och säger till mig; Vi har ju lite samma frisyr. Tror inte att detta var en komplimang hahaha! Bilden nedan har jag lånat från Kulturbloggen, för att visa frisyren.

Det var länge sedan jag skrattade så att tårarna rann, men den här föreställningen bjöd på så många skratt, särskilt numret när Henrik Dorsin är en dansk liten pojk, hysteriskt kul faktiskt.
Fredag
En av årets höjdpunkter är Höstsoppan. Det är ett av mina tjejgäng som betyder väldigt mycket, vi är åtta stycken mogna tjejer som känt varandra i över 35 år nu. Vår Höstsoppetradition började med att Bison bjöd in till första Höstsoppan för femton år sedan, sedan har det varit en återkommande träff hos Bison varje november. En tradition är också att Bison omedvetet säger varje gång att hon inte tycker att hon riktigt fått smak på soppan den här gången. Då får vi påminna henne om att det säger hon varje år och likväl smakar det alltid väldigt gott. Om jag inte minns fel så skriver Bison också upp vilka soppor hon gjort genom åren. Den listan vore ju isåfall kul att se.
Vårt lilla gäng kallar oss också Höstsoppegänget. Igår kväll var vi endast en halv skara, dv. fyra personer. Förutom den goda maten och ett glas vin till det, så har vi alltid väldigt trevliga, djupa, hysteriskt roliga, varma och ibland även jobbiga och sorgsna samtal. Men detta är ju våra liv, allt ingår. Jag tänkte att jag skulle försöka göra en liten sammanfattning av hur en kvälls samtal kan se ut. Det ska tilläggas att detta är min personliga tolkning av kvällen, det kan hända att de andra tre Bison, Marianne och Tinna inte skriver under. Tyvärr hamnade inte Marianne på bild, då hon satt på samma sida av bordet som mig och tydligen var jag för lat för att resa mig och fotografera från andra hållet. Kvällens soppa var en väldigt len och smakrik sötpotatissoppa, med lite julig smak av Ingefära, nejlika och pommerans. Till detta serverades tre olika sorters bröd och ostar. Så mumsigt, som alltid.



Sammanfattningsvis så kom vi enligt mig fram till följande:
- Att man aldrig som par ska gå i fällan att skaffa ett dubbeltäcke, världens sämsta idé. På det tillkom en fantastisk julklappsidé från Bison.
- Att våra samtal är oerhört hjälpsamma i livet, om man bara lyssnar så lär man sig och tar med sig så mycket från våra träffar.
- Vi lärde oss att stjärnanis är svårtuggade och till för dekoration.
- Att Klimakterievallningar kan få grannar att bli oroliga när man är ute och vandrar barfota på terassen i snön kl. 3 på natten.
- Klimakteriets irrvägar i allmänhet.
- Att man kan ha olika in- och utgångar i sitt hus, man behöver inte använda samma.
- Reflektion om att hälsa är så mycket mer än att träna och äta sunt. Man mår oerhört bra av att få vara i betydelsefulla sociala sammanhang, oavsett om det består av jobb, vänner, familj, kultur eller hobbies.
- Vi behandlade också att resor kan upplevas som att det kan bli för mycket, om resorna kommer för tätt. Tänker då spontant på Alfons Åbergs farmor som säger till Alfons och hans pappa i en av böckerna, att det är bra att ha ”tråkigt” ibland, annars vet man inte när man har roligt. För övrigt så är Alfons Åberg- böckerna geniala för en mysstund och som diskussionsmaterial om stort och smått tillsammans med era små.
- Vi avhandlade också lite hur man så rättvist som möjligt ”skämmer bort” sina vuxna barn och barnbarn. Vi vill ju om vi kan. Dessutom konstaterade vi en gång för alla att barnen ska ALDRIG ge så mycket julklappar tillbaka till oss föräldrar, för det kommer en tid då de får investera i tid för att hjälpa oss istället.
- Sedan då till den sista punkten som jag motvilligt tar upp, man måste tydligen ha med sig badkläder till Nice inför Nyårsfirandet. För då har man tydligen ett gemensamt Nyårsdopp i havet. Jag är starkt skeptisk, men kan i ett svagt ögonblick lovat att jag ska packa baddräkten.
Jag har säkert glömt många viktiga punkter/samtal, men allt är inte heller till för allas öron. Vissa saker behåller vi för oss själva i vårt Höstsoppegäng. Känner mig så påfylld av omtanke, energi och glädje efter en kväll med dessa fantastiska tjejer. Tacksam över att ha dem i mitt liv.
För min del fortsätter min ”Fylla på vecka” med övernattning i Sjöslätt hos bästa Carnefjords, Adventmys och ev. musikquizkväll med Johannes och Jonathan, samt VM- kvalmatch i Basket i Scandinavium på måndag kväll, också tillsammans med sönerna. Så mycket kvar att berätta om…
Ha en fin helg!


Lämna ett svar