Den sjätte dagen 12 maj 2025 En annan överraskning som Molly och Johannes hade bokat och planerat för oss var att åka till Kavalan whiskydestilleri i Yilan. Kavalan Solist är en prisbelönt whisky som är exklusiv och känd för många whiskykännare. Destilleriet var ett enormt stort område som också hade en stor park. Det var väldigt fint där. Först gick vi på en guidad rundtur i grupp.
När den guidade turen var slut så kunde man då köpa en tastingbricka som bestod av fyra olika whisky. Helt plötsligt går Molly och Johannes och pratar med någon vid sidan av kön. Vi fyra blir då eskorterade till ett separat provrum, ”Warehouse tasting room” där vi exklusivt fick prova whiskyn direkt från faten. Där fick vi också prova exklusiv whisky som inte fanns att köpa.
Därefter gick vi till laboratoriet där man fick smaksätta sin egen whiskey efter tycke och smak. Johannes och Ulf blandade en whisky till Jonathan , som han sedan fick i present.
I Yilan fanns också mitt på gatorna och i Jimmy Park för allmänheten en massa skulpturer av kända sagofigurer. Man kan kanske lite slarvigt säga att det är Taiwans svar på Astrid Lindgrens värld, fast gratis och ute på gatorna så att alla kan leka och njuta av dem. Så det gjorde vi också…
En av Mollys favoritböcker när hon var yngre var just den här boken som heter Turn left, Turn right. Därför ville hon ta en kul bild med sig och Johannes. Hon berättade vad den handlade om och det var en gullig berättelse, så jag tänkte att det vore kul att kort berätta den här.
Vänster – Mannens berättelse
En man bor i en stor stad där allt känns grått och anonymt. Han är blyg och ensam, tycker om musik och bär alltid sin notbok med sig. Varje dag när han lämnar huset går han åt vänster.
Han passerar samma gator, samma träd, samma park – men hans tankar är alltid någon annanstans. Trots att han bor nära kvinnan i berättelsen har deras liv gömts bakom väggar, tidtabeller och små slumpmässiga avstånd.
Höger – Kvinnans berättelse
En kvinna bor i samma stad, bara vägg i vägg, men hennes liv följer en annan rytm. Hon gillar poesi och bär alltid en bok med sig. Varje dag när hon går ut hemifrån går hon åt höger.Hon vandrar genom samma stad men aldrig på samma väg som mannen, trots att deras världar nästan nuddar varandra.
Deras öde
De möts en gång av en slump i parken och känner direkt en stark, tyst förbindelse — nästan som om de träffat någon de alltid väntat på. Men… när de skiljs åt går de tillbaka åt var sitt håll:
- Han åt vänster
- Hon åt höger
Och de tappar bort varandra. Staden håller dem åtskilda, trots att de bor så nära att de kan höra varandras steg genom väggen när det regnar. Men så kommer ett kraftigt regnoväder, och allt i staden förändras. Vattnet tvingar dem att ta nya vägar, omdirigera sina liv ett enda avgörande ögonblick — och då korsas deras vägar igen. Den här gången hittar de varandra på riktigt. Slut på berättelsen.
Alice hade redan lämnat oss för att åka och möta upp Jamien som kom från Thailand. Ulf och jag fick ännu en överraskning, vi skulle nämligen få gå och äta typ ”Pekinganka”, men vi får väl kalla den Yilananka istället då. Inredningen var i det klassiska röda och med runda bord som har en snurrande skiva i mitten. Man tar verkligen tillvara på hela ankan och göra flera olika rätter av den. Man styckar och lagar även en del vid bordet. Mycket trevligt och det var en rätt som var outstanding god. Det var några risbollar inrullade i krispigt skinn. De var så goda!!
Lämna ett svar