Då var det dags för uppstigning, frukost på ett trevligt hotell på Vesterbrogade 9, som heter NH Joanne. Supertrevlig personal i lounge och restaurang, små rum dock, men väldigt fräscht och välutrustat. Direkt efter frukost tar vi en Bolt till Danska radiohusets konserthall. Alltså vilken cool arkitektur på insidan, all heder åt arkitekten Jean Nouvel som ritat denna fantastiska byggnad.
I denna byggnad har det då samlats 69 världskända kockar från 37 olika länder och 6 världsdelar, ca. 400 kockstudenter, journalister, matskribenter, foodies också vi två. Sammanlagt ca. 1000 personer bevittnade, tog in, upplevde, fotade och njöt av detta Convergence Symposium. Här skulle man prata om Gastronomi som. konstform eller ej.
Därav starten på dagen med en dansk operasångare vid namn Peter Lodahl, som såg sig själv som en foodie.
Man (Rasmus Munk, Alchemist) hade bjudit in Danmarks kulturminister för att antagligen få honom att uttrycka någon form att åsikt/löfte om att i framtiden kunna se Gastronomi som en av de andra konstformerna, såsom, musik, dans, målningar, skulpturer osv. Dessutom kombinera dessa konstformer med varandra. Detta kan man tydligt se på Rasmus Munks Alchemist, då vi som varit där tidigare bland annat både fått dansa i ett rosa rum, lyssna på en violinist i ett mörkt rum osv. Så visst är konsten högaktuell på flera av dessa restauranger förutom alla dessa vackra upplägg, som är som tavlor, samt alla vackra tallrikar, fat, bestick koppar skålar osv. som det serveras i och på. Rasmus Munks åsikt är väl att likväl matkonstnärer som övriga konstnärer ska ha rätt till att söka stipendier och klassas som en konstform.
Rasmus Munk från Alchemist, Köpenhamn startade Eventet och berättade om alla de 69 inbjudna världskockarna och med en anekdot från barndomen:
Han berättade att hans mamma kanske inte var den mest kulinariska personen. Han minns att de fick fisk en gång om året och det var på Nyårsafton. Då brukade hans mamma laga torsk på 200 garder i ugn i ca. 1,5 timme. Detta gjorde att Rasmus inte kunde äta fisk på många år. Jag skulle kunna skriva om Rasmus i två A4 ark. Hur fantastiskt och han ödmjukt blandar fantastisk mat, smaker, service, visuella upplevelser, konst, musik, dans men framför allt provocerar och agerar för att skapa reaktioner och socialt ansvar hos oss alla. En av hans serveringar är en rätt som ser ut som en bloddroppe, där det på tallriken också finns en QR kod som går direkt till blodgivare i ditt eget land. Han har också uppmärksammat svälten i världen genom att servera kött på detta sätt, vilket har upprört många kockar runtom i världen.
Han visar tydligt vägen från ord till handling i sitt kreativa skapande. Han forskar också mycket i framtidens hållbara mat och ett exempel är hur han försöker omvandla CO2 till protein.
Samarbetet med Spora har resulterat i den här så kallade chokladen utan kakao, som är tänkt som ett alternativ till traditionell choklad. Har ej smakat själv än. Får återkomma med den.
Hos honom ska vi alltså få äta en andra gång, fast också tillsammans med 12 andra världskockars signaturrätter.
En av de andra Kockarna som talade var Kinesisk-Kanadensiska Vicky Cheng. Han pratade mycket om sin mix av kinesiska och kanadensiska (franska) rötter och om att utgå från känslor och sina rötter i matlagningen. Han pratade också om ”the bladder” från någon fisk som jag inte minns vad den hette. Men också om hur hälsosamt och näringsrikt det är och att fler borde använda det i sin matlagning, då det också innehåller massor av collagen.
Han berättade också att han alltid har med en hälsosam och näringsrik soppa och en hälsosam och näringsrik dessert i varje meny han serverar på Restaurang Wing i Hong Kong.
En av dagens bästa sägningar kom nog från honom:
”Känslor är den sjätte grundsmaken”
Nästa talare var Rodolfo Guzmán från restaurang Boragò, Chile. Det som var intressant med honom vara att han visade hur han byggde upp en rätt från ett ända litet bär från ett träd. De var färska, torkade, picklade, fermenterade i olka tid, för att skapa olika smaker från samma råvara. Råvarorna han använde var urbefolkningens traditionella, råvaror, som han förädlade.
Sedan Kom Kocken Josh Niland från restaurang Saint Peter, Australien. Han berättade så mycket historier som var roliga och intressanta.
Josh har tidigare arbetat för Heston Blumethal på The fat duck i testing kitchen, samtidigt som hans fru ingick i konditorgänget där. De firade sin smekmånad genom att arbeta där i Bray tillsammans. När han startade egen restaurang, så var det som för många på den här nivån, svårt att få ihop ekonomin. Han köpte in fin superdyr fisk, men använde knappt en tiondel av den i menyn. Han insåg att det inte var hållbar matlagning. Han gjorde ett omtag och började använda hela fisken och dess delar i olika rätter. För att göra det tydligt för oss åskådare idag så rullades ett bord in med en styckad 5kg fisk in. (minns ej om det var en pike eller något liknande). Det som var intressant var att han ffick ut 162 delar av denna 5 kg fisk, samt att det i slutänden bara blev 100 gram ”waste” kvar. Vad jag förstod, så använder han något från ögat när han gör en glas, gör en caramel på fettet osv.
Jessica Rosval Al Gatto Verde in Modena Italien. Hon startade restaurang Roots med en vän för att lära upp invandrarkvinnor att bli kockar. De skapar och mixar recept/minnen tillsammans, från kvinnornas hemländer och med en touch av Italien.
De hade avslutningsvis återigen en diskussion kring mat och kultur, denna gång med Rasmus Munk himself, Josh och Margaret Lam som är en Uteätare/Matresenär/foodie elelr vad man nu kallar det. Hon äter ute på restauranger ca. 600 gånger/år. Heeelt sjukt!! Där ligger vi i lä🤣
Till sist vill jag bara säga att jag har aldrig köpt en matchtröja någonsin, aldrig heller köpt en koncert T-shirt… Men nu så… den här blev det!!!
Dags för att snygga till sig inför kvällen på Alchemist. Återkommer imorgon med många bilder och lite mindre text (förhoppningsvis).
Lämna ett svar