Måndagen den 4 maj och resans sista dag. Efter frukost och packning av de sista sakerna, så var det dags att kräma ur det sista ur resan. Vi åkte upp till Ferrer Bobet för en provning. När jag skriver upp, så menar jag UPP!! Fruktansvärda slingriga små och oerhört branta vägar upp till det moderna och lite futuristiska bygget. Det var dock en mental träning att försöka att inte få en ångestattack av att åka på dessa vägar upp och ner, för att nå denna fantastiska vingård.

Men det ingav också en fantastisk panoramavy över vingården och omgivningen, som är svår att visa på bild. Vissa saker måste bara upplevas. Trots att jag gillar röda viner mycket, så är man över lag faktiskt ganska trött på vin vid det här laget. Vi räknade efter hur många viner i runda slängar, som vi kan ha provat under resans gång. Ulf och jag kom fram till att i vårt fall måste det ha varit ca. 100 stycken som vi har provat och druckit. Då ska tilläggas att vi högst troligen inte var de som provade flest. Men likväl kan man inte låta bli att njuta lite när man ändå provar det där lena, smakrika och fruktiga vinet. Dessutom från en utsiktsplats som denna.







Därefter körde mot Barcelona och flygplatsen, men stannade för ett stopp i den charmiga kuststaden Cambrils. Där finns en ikonisk byggnad i form av ett försvarstorn från 1600-talet. Tornet kallas Torre del port.


I Cambrils väntade en lunch på den enstjärniga Michelinrestaurangen Rincon de Diego.

Den här restaurangen hade en häftig inredning med många coola detaljer att titta på. Lamporna och konsten var oerhört cool.





Även serveringarna var konstnärliga och våra Amuse-Bouche serverades på just en minikopia av försvarstornet Torres del Port.
Maten var av förväntad kvalité, mycket bra och vällagad. Den rätt som förvånade mig själv mest, var lammlägget. För det första så, har man tagit av lammkött och omkonstruerat om köttet igen på ett annat mindre ben. För ett lamm har ju annars större ben än så. Men det som jag själv var förvånad över var att när de satte ner tallriken så såg jag direkt att det var det någon typ av puré gjord på pumpa eller sötpotatis = inte mina favoriter. Dessutom gillar jag inte lamm så mycket och till sist så doftade det så mycket nejlika och kanel av såsen, heller inte mina favoritkryddor i mat. Så jag måste erkänna att jag var väldigt skeptisk till denna rätt. MEN!!! Så förvånande god kombination när man tog av alla dessa tre saker som fanns på tallriken samtidigt. Jag blev extremt imponerad över hur man fått ihop dessa smaker på ett så fantastiskt sätt.







En bra sammansatt meny, tycker jag. Det är så kul att fortfarande få bli imponerad av både smaker, kombinationer, coola och konstnärliga serveringar trots efter att med den här inräknad ha ”ätit 171 Michelinstjärnor”. Det ska såklart också vara en skillnad mellan 1, 2 eller 3 stjärnor i både helhet, miljö, service, dryckespaket men allra mest matupplevelsen såklart. Jag tycker den här 1-stjärniga restaurangen står sig väl i förhållande till andra 1-stjärniga restauranger.
Till detta drack vi ju såklart inte restaurangens vinpaket, utan vi hade en vinmakare från Clos Galena. Det är också de som gör det så kallade ”Myrvinet” som heter Formiga de Vellut. Man har med det här vinet blivit historiska, då detta var första gången ett vin från en vingård som ägs och drivs av en kvinna valdes ut till nobelmiddagen. Vill tillägga att de också har ett vitt vin som heter Formiga de Seda som också är ett väldigt trevligt vin. Det vita tror jag inte man kan köpa på Systembolaget, men det röda Nobelvinet finns för 278 kr på systembolaget. Annars kan man kolla med t.ex. ”Vinupplevelser” som har båda vinerna.


För att avsluta resan till Priorat här, så vill jag också prata lite extra om en av alla dessa härliga personer som man mött på resan. En av dessa fantastiska människor som jag mötte, var Malin. Ni som känner mig väl vet att jag gillar att skriva och blir lätt starstruck på författare. Nu fick jag äran att träffa Malin som är författare och som gjort och gör det jag själv inte har självförtroende till. Det är så modigt att våga skriva, trots att man utelämnar så mycket av sig själv. Heja dig modiga Malin!
Malin har hittills skrivit två böcker, som finns på bl.a storytel (som lata jag använder) men finns såklart att få tag på andra ställen också, såsom Book beat, adlibris, akademibokhandeln m.m. Jag har lyssnat på ungefär halva första boken nu. Jag blir så imponerad över att man ens lyckas knyta ihop en berättelse som innehåller så många olika personer och livsöden med så många vackra ord, uttryck, beskrivningar och citat😉 Ett citat från Malins första bok som direkt fastnade hos mig och som jag tyckte var tankvärt; ”Munnen säger vad hjärtat är fullt av”. Jag känner att jag vänder och vrider på det här citatet fram och tillbaka och har många olika scenarion i mitt huvud kring detta, med tanke på vad boken handlar om. Det jag skriver nu låter kanske lite flummigt, men läs gärna boken så kanske ni förstår mer. Det passar väl bra med lite boktips nu inför lite långhelg och semestrar. Malin heter Westling i efternamn och hennes första bok finns som sagt redan som ljudbok också. Den heter Vara dig trogen. Jag kan efter att bara ha läst halva första boken än, ändå varmt rekommendera den.
Såhär har man skrivit om Malins första bok;
”Vara dig trogen är en relationsroman som rymmer svartsjuka, åtrå och övergrepp i religionens namn. Den handlar om gränser och vad som kan få oss människor att överträda dessa.
Malin Westling prästvigdes för Växjö stift 1996 men omskolade sig till lärare efter bara tre års församlingstjänst. Idag arbetar hon som skolchef i Piteå kommun. Debutromanen Vara dig trogen är inspirerad av hennes tid i kyrkan och de livsfrågor hon mötte där”. (lånat från storytel)


Malins andra bok heter Tiga är guld, men finns inte i ljudbok än. Men den kommer framöver, för er som är lika lata som mig och gärna lyssnar.
Tack för samtal, inspiration och skratt Malin!!❤️
Efter den härliga lunchen och goda vinerna så bar det av mot flygplatsen och hem till Sverige efter en månad och i tre olika länder, på resande fot. Mycket nöjd men trött så var vi äntligen hemma kl. 1.30 på söndags natten, efter att blivit hämtade av Johannes❤️❤️❤️


Lämna ett svar