Vissa av oss tog en riktig sovmorgon ( faktiskt inte jag den här gången). Det blev som sagt en sen frukost och sedan gav vi oss ut för att köpa lite planerade ”måsten”. Kolsyrat vatten, skor, strumpor och hårschampo. Jag passade också på att njuta av de supervackra Magnoliaträden.
När vi var klar med listan så var vi tvungna att ”vila” med ett par lördags pinxtos och en öl. Vi (dvs. Ulf) valde såklart ett av de mest populära ställena där det är så trångt och högljutt så att man nästan får panik. Jag mår sådär på sådana här ställen och Ulf fullkomligt älskar det🙄
Efter denna kaos på Borda Berri lyckades vi hitta ett litet ståbord ute på ett ställe på nästa gata Irrintz, kändes lite lugnare.
Då kom ganska genast ett ungt och oerhört trevligt gäng från Nya Zeeland och delade bord med oss. De frågade ut oss och när det visade sig att vi varit här så mycket, så gav de oss epitetet; ”Swedish locals”. Sedan var vi ”tvungna” att skynda hem till lägenheten, för Elfsborg spelade kl. 15.00. Även på detta stället behövs det diskas och tvättas lite, det ingår liksom lite i vardagen här med.
Till kvällen hade Ulf bokat en restaurang som vi kollat in och ville göra lite resarch på inför vårt besök, som kommer hit på torsdag. På väg över bron till Grossidan, så passade vi på att kolla om myten om den sjunde vågen stämmer eller ej. Vi är fortfarande lite otydligt för oss. För de som kanske inte vet så mycket om myten om sjunde vågen, så sägs det att havets vågor följer ett mönster, där var sjunde våg ska vara störst. Det används ofta i uttrycka för att beskriva en känsla av en kommande, farlig våg.
När vi kommer till restaurangen, så har de inte oss på bokningslistan kl. 20.00, som Ulf bokat. Han tar då fram sin bokning och visar. Då skrattar hon till lite och säger att det är bokat på deras filial som ligger i Melbourne i Australien, Ooops!! Tyvärr hade de inga lediga bord kvar, då det är lördag kväll. Men hon var supertrevlig och rekommenderade oss att gå och äta på La Gresca istället och visade oss vägen. Sedan hälsade hon oss välkomna tillbaka om en vecka, då vi nu har chansat och bokat där. La Gresca var ett litet, gulligt, fräscht och lugnt ställe med okej mat.
På vägen hem från restaurangen så hoppade vi in på ett litet ölhak. Vi hade inte suttit länge förrän en ung tjej kom fram och frågade var vi var ifrån. Då hade hon och hennes kille haft ”vadslagning” om var vi kom från. Han hade gissat på svenska och hon på norska eller holländare. Sedan pratade vi med dem en liten stund. Hon var från Belgien och han var från Finland och de hade bott i San Sebastian i fem år.
Lämna ett svar